Underhållslyftet 3: ”Jag vill sätta underhåll på kartan som en god investering”

Mikael Johansson drivs av att se andra människor växa och ta ansvar, och inte minst av att sätta underhåll på kartan som en god investering!

Själva produktionen sker i två långa linjer som var och en innehåller ganska många maskiner av olika slag, ugnar, borstutrustningar och liknande. - Linjerna heter 55 och 60 och det är helt enkelt så att sifforna står för det år då de installerades. De har med andra ord varit med ett tag, men har förstås byggts om många gånger. Det mesta av utrustningen har bytts ut och det är inte mycket som varit med sedan start som finns kvar, konstaterar Mikael Johansson och tillägger att man dessutom har ett par fristående valsverk, skärverk där material skärs upp, färdigställs, innan leverans till kunderna. Lägg till kringutrustning i form av borst- och sliplinjer, traverser, truckar och liknande, så har ni en klar bild över vad det är som ska underhållas i Torshälla.   

- Underhållsverksamheten här är i sig uppdelad i elektriker (automationstekniker) och mekaniker och så finns det stödfunktioner i form av förråd, fastighet, konstruktörer och koordinatörer. De senares uppgift är att planera vad som ska göras under de planerade underhållsstoppen, eller PU-stoppen som de kallas här, säger Mikael Johansson. Hur ofta har man sådana stopp? - På de mest kritiska maskinerna kör vi PU-stopp var sjätte vecka och då ställs maskiner i åtta till tolv timmar. Det vi gör då är förebyggande och korrigerande underhåll, fortsätter Johansson.   

 Jobbar ni mycket med tillståndskontroll och tillståndsbaserat underhåll? - Inte så mycket idag, men min ambition är att det ska bli betydligt mer i framtiden. Idag har vi en egen värmekamera, men den används mest  till våra kraftinstallationer. Det är också så att vi är kraftleverantör till andra företag som finns på området och jag skulle tro att 95 % av värmekamerans användning är till kraftapplikationer. Sedan använder vi den till en del ”stickprover” ute på maskinerna, säger Mikael Johansson och tillägger att en form av tillståndskontroll är mätningar av el i motorer etc. - Det har vi utlagt som ett serviceavtal till en extern part. 

Sker produktionen i ett kontinuerligt flöde eller mot stationer? - Produktionen sker kontinuerligt och det kritiska här är att maskinerna i en linje är synkroniserade mot varandra. Allt måste alltså rulla i linjen hela tiden, annars stannar hela produktionslinjen, säger Mikael Johansson.   Vilken filosofi genomsyrar underhållsverksamheten? - Självklart är det förebyggande underhåll som är den övergripande filosofin och vi jobbar nu mot att få in mer tillståndsbaserat underhåll i verksamheten. Till saken hör att jag är helt nyanställd här, jag kom hit för drygt tre månader sedan bara. Visserligen har jag jobbat som underhållschef tidigare, men i en helt annan bransch, så jag håller som bäst på med att komma in i det här och det är både spännande och kul. Utmaningen för mig är att bygga upp ett underhåll i världsklass och sen kan man förstås fundera på vad det innebär…. För mig är självklarheten att vi ska ha en så hög teknisk tillgänglighet som möjligt, säger Mikael Johansson. 

 Hur stor förbättringspotential ser du i verksamheten? - Det finns en förbättringspotential, men hur stor den är vill jag inte spekulera i ännu. Vi jobbar på det och ett led i det arbetet är att få igång mer klassisk rondering mellan PU-stoppen. Parallellt med detta jobbar vi hårt med operatörsunderhåll i ett koncept kallat OK 1 (Outokumpu nr 1). Där samarbetar vi med ett konsultföretag och går in och kör förbättringsteam under åtta till tolv veckor. Det gör vi direkt mot förbättringspotentialer som vi ser i verket, säger Mikael Johansson vidare.   - Just nu sitter jag faktiskt och tittar på olika så kallade rutter i det här arbetet. Teamen är uppbyggda så att man följer vissa rutter eller spår och det jag just nu tittar på är en rutt där man kommer att fokusera mycket på det förebyggande underhållet. Det här ska igång efter årsskiftet och kommer då att engagera sju personer. Vi kommer att arbeta med KPI:er (key performance indicators) och så att säga ”nyckla” fram var de största förbättringspotentialerna finns. Sedan tillsätter vi förbättringsteam gentemot dessa områden. Det är en styrka i de här rutterna att de är tydligt uppbyggda och enkla att följa. De ger en mycket hjälp i arbetet, konstaterar Mikael Johansson.   

 Vem är då Mikael Johansson själv och vad driver honom som underhållschef? - Jag  är 40 år och kommer från början från Ronneby i Blekinge. Där jobbade jag några år på Kockums gjuteri, på deras sista så kallade Disalinje. När gjuteriet lades ner så jobbade jag en tid på ett företag som skrev handböcker och instruktionsböcker åt olika industrier. Efter det så började jag jobba som underhållsansvarig vid Ewes stålfjädertillverkning i Bredaryd och därefter som underhållschef för Hordagruppens tre fabriker i Horda, Bor och Ohs. Sedan förde kärleken mig till Eskilstuna och jag började jobba som underhållsteknisk chef vid Volvo CE. Och för tre månader sedan kom jag alltså hit, säger han. Min drivkraft är främst att se andra människor växa och ta ansvar, samt inte minst att sätta underhåll på kartan som en god investering.   

 Vad intresserar dig på fritiden? - Det är lätt att svara på: motorsport! Nu för tiden är jag inte aktiv, men tidigare har jag kört något som heter Formel V. Jag vann faktiskt den cupen 2000, men nu har jag lagt det åt sidan till förmån för hus och barn. Men, någon gång kommer jag nog att ta upp det igen. Det är en trevlig sysselsättning och när man tävlar så känner man att man får nåt tillbaka för allt skruvande. Vinsten 2000 kändes verkligen som lön för mödan, säger Mikael Johansson.   

Hur ser du på återväxten när det gäller teknisk personal? Teknikutbildningar är ju inte de mest populära i dagens läge. - Det är en jätteviktig fråga och helt klart kommer det att bli ett problem framöver med stora pensionavgångar. Jag tror det krävs rejäla utbildningssatsningar där samhälle och industri samarbetar. Yrkeshögskolorna som nu är på gång tror jag är bra och likadant tror jag mycket på de utbildningar där folk som redan jobbat några år i industrin kan vidareutbilda sig till exempelvis underhållstekniker, säger Mikael Johansson. Till sist, det är sannolikt att rationaliseringar och ekonomiska krav i kombination den problematik vi berörde nyss, om fem till tio år kommer att innebär att färre personer ska utföra samma, eller kanske mer, underhåll som idag. Hur ser du på det? - Där tror jag att lösning måste bli ett mer tillståndsbaserat underhåll, med olika typer av teknik som säkerställer att man gör insatserna när och där de behövs. Att utnyttja resurserna bättre helt enkelt, avslutar Mikael Johansson. 

Peter Olofsson   

Tipsa en vän

---