Underhållslyftet 1: Brounderhållare med djärva idéer

Den första artikeln i vår nya serie Underhållslyftet ägnar vi åt Per-Olov Brogeby på Öresundsbrokonsortiet. Per-Olov är chef för Technical Operations och därmed också ansvarig för underhållet av öresundsbroförbindelsen.

Per-Olov Brogeby började jobba med Öresundsbron 1997, tre år innan förbindelsen öppnades. - Jag har alltså varit med och byggt förbindelsen och min del i det hela då var telekommunikationer i den kust-till-kustinstallation som ingår i förbindelsen. Sedan har jag kommit in på stål och betong också, konstaterar han. Förbindelsen fyller tio år den 1 juli nästa år och i tekniska sammanhang kan det ju vara ganska lång tid. Har någonting förändrats eller bytts ut under den här tiden? - Förbindelsen består av så mycket mer än det folk i allmänhet tror. Framförallt tunneldelen innehåller mycket installationer, radiosystem och säkerhetssystem överhuvudtaget. Vi reinvesterar kontinuerligt och det är klart att sådant som är baserat på datorer och programvaror åldras väldigt snabbt. Sedan är ju detta också en form av offshoremiljö, så det som alla kallar rostfritt, det korroderar här, säger Per-Olov Brogeby med ett leende. Det gäller alltså att hålla koll både på sådant som datorer och program och sådant som rost etc. - Vi har jobbat ganska mycket med båda dessa delar och byggt bort en del saker som underhållsmässigt kanske inte var tilläckligt bra från början.

Per Olov Brogeby, Öresundsbrokonsortiet är på jakt efter en enda partner som ska sköta allt underhåll av förbindelsen.

Hur pass framträdande roll spelade underhållsmässigheten när förbindelsen projekterades i början av 90-talet? - Det kunde helt klart ha varit bättre, säger Brogeby och fortsätter: - Det gällde nog rätt mycket att bli klar i tid och det blev man ju också. Både tid- och kostnadsplan hölls och det var nog inte lika viktigt att ta med underhållsfrågorna i den processen. Tyvärr är det nog det vanliga sättet när det gäller den här typen av projekt. Har du hittat några tydliga exempel på saker som gjorts på fel sätt? - Nej, det har mer handlat om att förbättra och anpassa sådant som kunde gjorts bättre. Som ett exempel håller vi som bäst på att bygga om alla våra tunneldörrar och när det är klart så kan vi verifiera en gång vartannat år istället för som hittills en gång i månaden att de går lätt öppna. Ett annat exempel är de så kallade jet fans, stora fläktar, som sitter i tunneltaken och som korroderat så pass att de ska plockas ner och renoveras. I samband med det kommer de att förses med vibrationssensorer så att vi slipper stänga av tunnelrören för att inspektera fläktarna framöver, säger Per-Olov Brogeby och tillägger att man ser en hel del ställen där sensorteknik och tillståndskontroll kan komma att förlänga underhållsintervallen avsevärt. - Det här är ju ett område som industrin driver, men i vårt övervaknings- och larmsystem har vi mellan 20 000 och 30 000 I/O och det motsvarar väl en stor pappersmaskin eller så.

När Öresundsbron invigdes var den Sveriges första avgiftsbelagda väg. Fram till förra året ökade trafiken över förbindelsen med 17 % per år, men som en följd av krisen stannade ökningen upp. - Det blev dock ingen minskning så vi har kvar våra inkomster, säger Per-Olov Brogeby. Är det lättare att se avkastningen på underhållet när man har tydliga intäkter på det här sättet? - Underhållet slår inte lika hårt som räntor etc, men det finns ett tryck på att hålla nere kostnaderna och även minska dessa om det är möjligt. Så det som underhållet kan påverka är reinvesteringskalkylerna. Vi räknar på 60 års sikt och där har vi sett att om vi kan öka reinvesteringsintervallen, så slår det märkbart på återbetalningen av förbindelsen. Vad vi försöker optimera är kostnaden över livstiden, life cycle cost, vilken består av reinvesteringskostnad plus underhållskostnad. Beroende på system kan lösningarna se olika ut. Ibland kan ett glesare underhåll och tätare reinvesteringar vara rätt och ibland det omvända, menar Per-Olov Brogeby.

Jag har förstått att du har en i infrastruktursammanhang djärv idé gällande upphandling av underhållstjänster. Berätta lite om den.

- Det är möjligt att vi stuckit ut huvudet lite här…. Idag har vi ett antal service- och underhållskontrakt för olika områden. Jag brukar säga att vi har köpt armar och ben, men det är vi som säger åt dem vad de ska göra. Det finns lite nackdelar med det, Vi jobbar mycket med strategiska frågor, bland annat sådant som när vi ska reinvestera. När man jobbar med ”armar och ben” så blir man dock hela tiden avbruten av folk som undrar vad de ska göra nu, hur saker ska göras med mera. Det blir väldigt mycket avbrott i det strategiska arbetet för att lösa operativa frågor och det tar mycket tid. Sedan är det också så att vi tror att det finns företag som verkligen kan det här med underhåll mycket bättre än vad vi kan, riktiga specialister, säger Brogeby och fortsätter: - Nu har vi gått ut och söker ett kontrakt med en partner som ska sköta underhållet, inte bara armar och ben, utan huvud och hjärna också. Utöver detta ska det också vara till ett fast pris, som dessutom ska sjunka varje år. Det är en optimering som jag vill se och lyckas den så får ju partnern en bättre utväxling på det fasta priset. Öresundsbroförbindelsen tjänar ju också på det när vi går in i nästa runda. Det här är lite inspirerat av industrins sätt att handla upp sådant här, men mig veterligen är det troligen första gången underhållet av ett stort infrastrukturprojekt handlas upp på det här viset.

Det här är inte den enda av Per-Olov Brogebys idéer som präglar förbindelsen. Han ligger också bakom en testanläggning som faktiskt är en kopia av hela förbindelsens övervakningssystem (Scadasystem, övervakning, programvaror med mera). - I botten ligger en simulator och sedan finns varenda PLC och liknande komponent med i testanläggningen. Dämed så kan vi prova ut precis allting innan vi åker ut och gör förändringar i den riktiga anläggningen. Att ha en exakt kopia gör att vi vinner otroligt mycket tid när vi ska göra förändringar i anläggningen och samtidigt så minskar vi riskerna. Det är bättre att hitta fel i testanläggningen än ute på förbindelsen, konstaterar han.

Per-Olov Brogeby själv då, vem är han? - Jag kommer ursprungligen från Västergötland. Min pappa var en driftig egenföretagare som startade en plastmattefabrik i Viskadalen. Tyvärr gick han bort alldeles för tidigt, kanske jobbade han för mycket. Fyra år gammal kom jag till Stockholm och efter att ha gått igenom gymnasiet så kom jag 1974 till mitt första jobb som var hos Ericsson. Där konstruerade jag telefonstationer och var med och tog fram deras första programmeringsstyrda telestation. Efter det blev det mer telefoni och det var också det jag sysslade med när jag började på Öresundsbrokonsortiet 1997. 2003 bestämde jag och min fru oss för att flytta ner till Skåne, det blev för mycket pendlande helt enkelt. Så nu bor vi i Trelleborg, eller närmare bestämt i Smygehuk. Min fru har en keramikverksamhet, drejar och säljer, så det finns alltid nåt att göra när man kommer hem. Fritiden är inga problem, utan det finns alltid något att renovera och underhålla. Jag hjälper till en del med keramikverkstan och det kontrasterar en del mot jobbet, säger Per-Olov Brogeby.

Till sist ett par generella frågor som alla som ska vara med i Underhållslyftet får. Hur ser du på problemet med återväxten inom teknikyrkena? Intresset för teknikutbildningar är ju lågt. - Jag har inte upplevt det problemet och det tror jag beror på att jag är lyckligt lottad, eftersom det finns ett mycket stort intresse för Öresundsbroförbindelsen. Det gäller även bland utbildningarna och vi har vid flera tillfällen anlitat studerande för olika typer av projekt, säger Per-Olov Brogeby. Sedan är det också så att de väntade pensionsavgångarna, företagens effektiviseringar etc ganska säkert kommer att leda till att framtidens underhåll, säg på tio års sikt, ska utföras av färre personer än idag. Hur ser du på det? - Jag tror att vi är förhållandevis få redan jämfört med andra förbindelser, men det är bara att konstatera att min organisation här är lite ”åldersstigen” och om fem år måste den ha föryngrats. Några stycken här var med och byggde förbindelsen och att gå från en organisation som varit med och byggt till en som inte gjort det, utan får dra egna lärdomar kommer säkert att förändra situationen. Det finns säkert en del saker som vi bör göra nu när vi har en speciell kunskap som sedan kommer att försvinna, säger Per-Olov Brogeby avslutningsvis.

Peter Olofsson